Natur

Grönområden utgör stadens ryggrad och fungerar som dess lungor. Den grönska vi idag tilltalas av i Vasa utgör en betydelsefull del av vårt kulturarv och har sin bakgrund i en medveten stadsplanering. I Vasas första stadsplan från 1855 har planeringen på ett exemplariskt sätt tillgodosett samspelet mellan bebyggelse, gatunät och grönska. C. A. Setterberg planerade esplanader i stadens centrum och parker utmed stadens stränder. Förutom att esplanaderna skulle göra staden vackrare hade de till uppgift att skilja de olika stadsdelarna från varandra, och skulle därtill hindra en eventuell eldsvåda att sprida sig från stadsdel till stadsdel.
Enligt Setterbergs planer skulle strandparken, där det strikta gatrutmönstret möter den oregelbundna stranden, lämnas i naturligt tillstånd. Strandpromenaden är fortfarande ett av vasabornas favoritområden och en sinnebild för ett havsnära och grönt Vasa.